Ärftlig cancer: 97% av alla bärare oidentifierade

iCellate förklarar

Metoden som används för att avgöra vilka familjer som ska erbjudas genetisk testning för ärftlig cancer inom sjukvården bygger på att vissa specifika kriterier ska uppfyllas. Exempelvis ska det finnas fler fall av vissa specifika cancerformer (som bröst- och äggstockscancer) i familjen, alternativt någon eller några som insjuknat i ung ålder. Detta kallas för familjebaserad genetisk testning. En nyligen publicerad översiktsartikel visar att familjebaserad genetisk testning är ineffektiv, resurs- och tidskrävande samt associerad till underutnyttjande av genetisk testning. Dessutom missas över 50 procent av alla bärare av en sjukdomsorsakade variant med denna metod.

Familjebaserad genetisk testning leder även till en ojämlik vård på grund av att den förutsätter att friska individer är medvetna om sin familjehistoria av cancer i flera generationer, både på pappans och mammans sida. Metoden förutsätter även en sjukvård som kan identifiera dessa familjer, vilket kräver både kunskap inom ärftlig cancer och genetik. Forskning har visat att kunskap om genetisk testning för ärftlig cancer är högre hos de med högre socioekonomisk status, vilket leder till att denna grupp är överrepresenterad när det gäller genetiska utredningar. Ytterligare aspekter som leder till ojämlikhet är att i släkter med få medlemmar, eller vid adoption, är det extra svårt att identifiera ärftlig cancer. Detta gäller även när det i familjen finns en sjukdomsorsakande variant i en gen som framförallt orsakar cancer hos kvinnor men som har ärvts via män i flera generationer. Hos individer med en ny (de novo) variant saknas helt en familjehistoria kopplad till den varianten. Konsekvensen av detta är att 97 procent av alla bärare fortfarande är oidentifierade. Detta innebär många fall av cancer som skulle kunna ha förhindrats eller upptäckts tidigt för en bättre prognos.

Detta har lett till att forskare har börjat undersöka om populationsbaserad genetisk testning skulle kunna vara ett alternativ till familjebaserad testning. Populationsbaserad genetisk testning innebär att icke-selekterade individer ur den allmänna populationen, oavsett familjehistoria av cancer, testas för medfödda sjukdomsorsakande varianter som ökar risken för en viss sjukdom eller tillstånd. Exempel på populationsbaserad testning som redan finns idag är PKU-provet, som innebär att föräldrar till alla nyfödda barn erbjuds ett test för 25 olika sjukdomar som kan förebyggas om de upptäcks i tid.

Enligt författarna till den nyligen publicerade översiktsartikeln har populationsbaserad genetisk testning potentialen att övervinna de begränsningar som finns med familjebaserad genetisk testning, vilket i sin tur leder till att fler får tillgång till de åtgärder som finns för att förebygga cancer.

I en annan nyligen publicerad artikel artikel studerades om populationsbaserad genetisk testning kunde identifiera sjukdomsorsakande varianter i gener kopplade till bröst- och äggstockscancer (BRCA1, BRCA2) och tarmcancer (MLH1, MSH2, MSH6 och PMS2) på ett effektivt sätt genom att screena nästan 27 000 individer. En sjukdomsorsakande eller troligen sjukdomsorsakande variant i BRCA1 eller BRCA2 identifierades hos 178 individer medan en sjukdomsorsakande eller troligen sjukdomsorsakande variant i MLH1, MSH2, MSH6 och PMS2 identifierades hos 80 individer. Av dessa var det 91, respektive 51, som inte uppfyllde kriterierna för genetisk testning utifrån en familjebaserad metod. Slutsatsen författarna drar är att populationsbaserad genetisk testning för dessa gener potentiellt skulle kunna identifiera 90 procent av de individer som har hög risk att utveckla cancer men som inte identifieras med dagens metod.

Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är populationsbaserad genetisk testning av BRCA1 och BRCA2 hos alla kvinnor i den allmänna populationen ≥ 30 år kostnadseffektivt och kostnadsbesparande (framförallt i höginkomstländer), jämfört med familjebaserad genetisk testning enligt en studie från förra året. Enligt författarna till studien skulle populationsbaserad genetisk testning kunna förebygga mellan 2319 till 2666 extra fall av bröstcancer och 327 till 449 extra fall av äggstockscancer (per en miljon kvinnor), jämfört med nuvarande metoder.

 

Anna Hellquist, Genetisk vägledare på iCellate Medical AB samt Medicine Doktor i Cell- och Molekylärbiologi